SLAKT

Här hemma pågår värsta mördarslakten av harkrankar. Det känns som om jag är med i en skräckfilm (eller det kanske är att ta i).

Harkrank nr 1 såg jag först i bokhyllan men trodde att den försvann ut genom balkongdörren igen. När jag lite senare precis skulle kliva ur duschen och drog undan draperiet fick jag syn på världens största och äckligaste monster sittandes på väggen mittemot. Kändes som en scen ur "Phsyko" (överdrev jag nu igen?)

Jag kom inte åt den så jag hämtade mitt bästa och längsta vapen, skurborsten! In till monstret igen, dunkade till den med skurborsten, men nej, jag missade. Ett till försök, och jag trodde då att jag hade lyckats förgöra den. Men jag såg inget bevis...inget lik varken på marken eller skurborsten. Jag blev misstänksam. Jag fortsatte dock med mitt och försökte glömma (eller rättare sagt förneka) att monstret fortfarande kunde vara vid liv. När jag en liten stund senare kom in i badrummet igen, så satt den på badkarsväggen. Jag ställde mig i badkaret med tio meter papper i handen, stod och samlade mod en stund och slog till! Jag lyckades....

Harkrank nr 2 tackar jag katten för att den upptäcktes. Det var hon som stod och glodde på den mot taket inne i sovrummet. Där var kampen mer kortvarad. Jag hämtade mitt första vapen igen, skurborsten. Jag mosade den på första försöket, och liket föll ner på golvet där den låg och sprattlade väldigt obehagligt med ena benet. Den åkte ner i toan snabbt.

--------

Ja, ni vet säkert sedan tidigare att när jag skriver ett helt inlägg om absolut ingenting, såsom harkrankar, så har förmodligen inget som helst spännande hänt i mitt liv.

Det känns som om det var väldigt länge sen jag skrev om film. Det går väldigt mycket i perioder för mig det där. Jag såg dock en väldigt bra film på tv ikväll. En film som en kollega tipsade mig om för ganska länge sen, men som jag inte kommit mig för att se. Den heter "Falskt alibi" (Beyond a reasonable doubt) med Michael Douglas som filmens stjärna. Dom två andra huvudpersonerna spelas av Jesse Metcalfe (trädgårdsmästaren i Desperate Housewives) och en ny favorit hos mig, Amber Tamblyn (Systrar i jeans). Bra film med en liten annorlunda story och en bra twist på slutet, som jag borde ha anat....men jag är alldeles för godtrogen och seg för att kunna tänka så långt.