Säger antagligen som alla andra...var har tiden tagit vägen? Första året gick förbi så man knappt hann blinka, och det andra året gick om möjligt ännu fortare. Nu har hon börjat prata riktigt ordentligt och det är så fruktansvärt roligt. Hon utvecklas varje dag och snappar upp saker rekordsnabbt.
-
Jag är så glad att jag har fått följa henne och fått spendera tid med henne så ofta som jag har gjort. Det bästa minne jag har från när hon var liten är när hon var ungefär 3-4 månader och somnade i min famn med huvudet på min axel. Jag satt blixttstilla så med henne i över två timmar i en fotölj. Jag var som i sjunde himlen kunde lätt ha suttit två timmar till. Det är sådana stunder man aldrig glömmer...
1 kommentar:
Vi är också glada och tacksamma att du har varit med och följt henne från första början!!
Sett hennes utveckling, och funnits där för henne...
Kram
Skicka en kommentar